Så växte en ledare inom europeisk virkestorkning fram
För mer än fyrtio år sedan, 1970, byggdes den första virkestorken av Utec, sedermera Valutec, i Skellefteå. Två år senare fick företaget sitt första patent för sin dynamiska torkprocess, något som sedan följts upp av en kraftig utveckling både på konstruktions- och teknikområdet. Det här är historien om hur Valutec, som idag är Europas största leverantör av virkestorkningsutrustning växte fram.
Anders Lövgren är tillsammans med bröderna Mats och Pähr grundarna till Utec, som efter flera förvärv och långvarig tillväxt idag är kända som Valutec. Tillsammans har de, tack vare sitt affärssinne, entreprenörskap och teknikintresse, startat och utvecklat ett flertal företag i Skellefteåregionen.
Företagandet är något som går i arv i familjen. Som ung, efter att ha gått tre år på gymnasiets tekniska linje, engagerade sig Anders i sin pappa Alfreds byggföretag, tillsammans med bröderna Mats och Pähr.
– Det var självklart för mig att bli byggingenjör, det visste jag redan från sjuårsåldern, berättar Anders. Dessutom fick vi en fantastiskt bra utbildning. Mina matematik- och fysiklärare inspirerade verkligen med sin kunskap.
Ritningar från 1911
Och företaget var framgångsrikt. Lövgrens familjeföretag var ovanligt rationella för den tiden, vilket gjorde att de helt enkelt hann mer under arbetsdagarna.
– Vi arbetade mycket med vanliga problem som vattenskador och så vidare. Men vi hade också kommunikationsradio, självstyrande enheter och hade utvecklat en smart fakturahantering.
Ett av jobben de anlitades för var en satsning på Myckle Såg utanför Skellefteå, som bland annat ville bygga en ny virkestork. Förtroendet att konstruera torken hade gått till en erfaren VVS-konsult.
– Där föddes mitt intresse för virkestorkning. Jag såg att det fanns ett stort teknikinnehåll i dem och jag förstod att jag behövde lära mig mer om processen.
Sagt och gjort. Anders besökte biblioteket och lånade tre böcker med de pedagogiska titlarna Sågverk 1, Sågverk 2 och Sågverk 3. Där såg han en ritning på en virkestork och den var från 1911. Det var samma ritningar som VVS-konsulten hade använt.
– Så jag sa åt honom att 'något måste väl ändå ha hänt sedan dess'.
”Gör det bättre själv!”
Konsulten blev tvärarg, kastade ritningarna mot Anders, lovade att rapportera om respektlösheten till Alfred och utbrast ”gör det bättre själv då!”. Det var precis vad Anders gjorde: Myckle fick istället för 1911 års modell en truckmatad kammartork, något som var mycket ovanligt på den tiden. Den var murad, utrustad med skjutport och temperaturstyrning av torr och våt temperatur, där utrustningen levererades av Honeywell.
– Den funkade utmärkt jämfört med andra torkar, som i bästa fall styrdes med kamskivor och många kom för att titta på denna nya skapelse.
Kort därefter släppte Svensk Träforskning en rapport med titeln ”De sju främsta problemen vid virkestorkning”, författad av två framstående och respekterade professorer. Rapporten talade om otäthet, logistikproblem och – problem med styrningen.
– Det fanns många märken på marknaden på den tiden, bland annat tyska Hildebrand, men ingen var riktigt bra. Största konkurrenten var egentligen brädgårdstorkningen.
Det fanns mycket kvar att göra. Utec utvecklade portarna, som på den tiden oftast byggdes i stål eller trä och sköts åt sidan, vilket skapade problem med isbildning under vintertid. Utec’s patenterade konstruktion var tillverkade av aluminiumreglar mellan två vävda plastdukar och motordrivna som vecklade ihop dukar när aluminium profilerna lyftes upp.
– Vi anlitade IUC för att göra tester på våra portar. De visade mycket litet luftläckage och blev därmed energisparande när den användes i virkestorkarna. Portföretaget såldes under 80–talet och portarna säljs idag under varumärket Megadoor och finns på de flesta flygplatser runt om i världen, berättar Anders.
Styrningen var ett annat område som kunde förbättras avsevärt. Anders tog kontakt med Kjell Lidström, som var en duktig elektronikingenjör, för att titta på hur styrningen kunde förbättras. Han har sedan arbetat som problemlösare och uppfinnare åt många företag i Sverige.
– Vår stora fördel var att vi inte visste något. Vi löste problem istället för att titta på vad andra gjort och vi hade både tur och dök upp i rätt tid. Timingen var perfekt.
Fick patent
De ökade kapaciteten genom att öka lufthastigheten och värmen i torken. De började också titta på den relativa fuktkvoten som främsta styrmedel, istället för torr och våt temperatur. Och snart föddes världens första adaptiva regulator för virkestorkning.
Den styrdes med av kretskort där gasrörssiffror visade relativ luftfuktighet och temperatur i torken. Metoden fick ett patent 1972, och kompletterade med nya patent under flera år, för utveckling av metoden.
Den första processor som användes, kallad Processor 1001, ersattes sedan av en ny modell som de döpte till Processor 2002, som i sin tur följdes av Processor 3003. Och så vidare. Hela tiden hittade de nya sätt att ta vara på mätningar som gjordes under torkprocessen, allt i syfte att bli ännu bättre på att nå den önskade slutfuktkvoten. 1980 introducerades styrsystemet P5000.
Bra torkskötare viktigare än vd:n
I takt med att styrningen blev mer avancerad och allt mer fanns att vinna på effektiv virkestorkning, blev Valutec allt offensivare i sina budskap.
– Något vi ofta tryckte på var att en bra torkskötare kan tjäna mer pengar åt företaget än vd:n. Det låg mycket i det, den som var intresserad av torkning och skötte det bra kunde tjäna in stora belopp, precis som idag.
Företaget vann allt fler förtroenden bland sågverken, både i Sverige och i Europa och 1997 nåddes en ny milstolpe i och med det första förvärvet.
– Det blev Valmet, vars huvudverksamhet var processutrustning till pappersindustrin. De kunde också vandringstorkar vilket vi inte hade i vårt produktprogram och var mycket starka i både Finland dessutom.
”Skitjobbiga konkurrenter”
Huvudkonkurrenterna på marknaden i norden var då WSAB och ABB.
– ABB var skitjobbiga att konkurrera med. De hade fördelen att börsnoterade företag gärna köpte av dem tack vare deras starka varumärke. Det krävdes en stark sågverkschef för att välja annat än ABB om de fick problem med utrustningen. Vi konkurrerade mer med varumärket än med den tekniska lösningen.
ABB:s historia inom virkestorkning slutar med att Valutec förvärvar den divisionen 2006. Tre år senare förvärvas WSAB.
Från starten fram till idag är den gemensamma nämnaren att Valutec hela tiden drivit utvecklingen inom virkestorkningen framåt. Hemligheten?
– Vi har alltid haft kundnyttan i fokus, och alltid haft förmågan att engagera duktiga människor. Idag är det ett kunnigt gäng, som verkligen kan virkestorkning, som driver verksamheten. Det är härligt att se hur de arbetar för att optimera konstruktionerna och hela tiden förbättra kvaliteten på det färdigtorkade virket, genom att ta vara på dagens tekniska möjligheter, avslutar Anders.