Nyhet
Studie visar fördelar med längre reversering
En timmes reversering har länge varit standard i moderna kammartorkar. Samtidigt har det funnits få ordentliga undersökningar om hur virket påverkas av reverseringstiden. Då cirkulationsfläktarnas rotationsriktning är en enkel parameter att ändra i styrsystemen ville Valutec tillsammans med Luleå Tekniska Universitet och RISE, inom projektet Bioinnovation, studera om en längre reverseringstid kan bidra till att förbättra torkningen.
Efter att ha genomfört försök på Norra Timber-ägda Kåge Såg, där 450 kubikmeter F50x100 mm virke torkats i tre moderna kammartorkar är svaret – JA. Att förlänga reverseringsriden har en viss positiv effekt och det finns anledning att justera den gamla sanningen.
– När det handlar om blöta dimensioner menar vi att det finns fördelar med att förlänga reverseringstiden upp till sex timmar. Samtidigt visar studien att det egentligen inte finns några nackdelar med en längre reverseringstid på virke upp till 50mm, även om inverkan är liten när det finns bra med luft över hela blåsdjupet, säger Thomas Wamming, utvecklingschef på Valutec.
Valutec har genomfört studien tillsammans med biträdande professorn Margot Sehlstedt-Persson på Luleå Tekniska Universitet och RISE.
– Det är en förmån att få jobba med duktigt folk och jag vill även rikta ett särskilt stort tack till Kåge Såg som alltid har en dörr öppen för oss och låter oss jobba med utveckling på deras anläggning, berättar Thomas.
Omfattande studie
Studien som genomfördes var omfattande. Torkförsöken utfördes med tre olika torkscheman med en total torktid på 60 timmar och målfuktkvot på 18 procent. I torkarna var blåsdjupet 10,5 meter och varje tork hade sju staplar. Idén med längre reverseringstid är att få bort fukten i mitten av torken i och med att torkkraften kommer dit på kortare tid när det kapillära flödet av vatten uppehålls en längre tid utan avbrott.
De tre torkscheman som testades var en referenstorkning med 1–2 timmars reversering och nedvarvning samt två scheman med 6 timmars reversering där fläktarna gick på 100 procent i en tork och med nedvarvning i den andra. Ingen konditionering gjordes.
Syftet med studien var att få en jämnare fuktkvot över hela blåsdjupet på ett snabbt torkförlopp där en del av problembeskrivningen handlade om att utröna reverseringstidens betydelse.
– Det är vanligt att virket i mitten av blåsdjupet blir för fuktigt, särskilt när det handlar om torkar som är överlastade med vatten eller om torktiden är för kort. På äldre kammartorkar har det tidigare gjorts tester med längre reverseringstider som visat på bra resultat. Men kunskapen om effekten i moderna kammartorkar, med en högre lufthastighet, har aldrig studerats.
Jämnare fuktkvotsspridning
Försöken med längre reverseringstid visade även positiva resultat med en minskad fuktkvotsspridning.
Tester gjordes på totalt 22 257 plank, som kördes genom Microtec inline mätaren på justerverket, där det framgång att referenskörningen med normal reverseringstid hade en något högre spridning med högre avvikelser än de övriga två.
En farhåga med längre reverseringstid var att det skulle kunna innebära mer sprickor på kantstaplarna. Resultat från justerverket visar inga sådana negativa effekter. Det gick inte heller att uttyda några avvikelser när det handlade om skevhet.
– I rätt läge finns tydliga fördelar med längre reverseringstid. Det kan till exempel handla om att minska fuktkvotsspridningen genom att jobba med reverseringen när det finns fritt vatten i lasten. I ett skede där vi har hög torkkraft genom hela lasten spelar det däremot mindre roll, förklarar Thomas.
Studien är nu slutförd och Thomas menar att det gett en bra grund för fortsatt utveckling.
– Det är en gedigen studie som vi fått utrymme att göra på ett område som bara tagits för givet tidigare. Inom ett fält som virkestorkning finns ingen magisk formel som gör att vi plötsligt kommer att leverera perfekta resultat på varje virkespaket. Det finns helt enkelt för många ingående parametrar som är omöjliga att ha koll på i ett helt paket. Istället handlar det om att ta steg i rätt riktning och i rätt sammanhang. Det är så den här studien ska tolkas också. Det finns goda grunder att använda längre reverseringstid för blöta dimensioner och för att nå bättre resultat när det handlar om fuktkvotsspridningen. Med det har vi ytterligare en bit på plats när det handlar om att fortsätta optimera virkestorkningen, säger Thomas Wamming.
Kontaktpersoner