Nyhet
Torkningens påverkan på impregnerbarhet utredd
Nyligen publicerade Träcentrum Norr den sista delen av utredningen kring virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet. Där undersöktes hyveldjupets inverkan, medan tidigare delar studerat inverkan av en rad parametrar kopplade till torkprocessen.
– För virke som är konditionerat så ger en lätt hyvling klart bättre impregneringsresultat än ohyvlat. Men det lönar sig inte, varken i bättre impregnering eller ekonomiskt, att öka hyveldjupet från 0,7 millimeter till 2,4 millimeter, säger Margot Sehlstedt-Persson, biträdande professor i träfysik på Luleå Tekniska Universitet, som lett projektet från sedan starten 2009. Studierna har gjorts i samarbetet med SP Trä, där Fredrik Persson haft en drivande roll.
Frågan är om virke som ska impregneras överhuvudtaget ska konditioneras?
– Konditioneringen driver ut kådämnen mot ytan och kan skapa proppar som stoppar impregneringsmedlet från att tränga in i träet. Om det inte finns andra kvalitetskrav så visar våra försök att det är bättre att inte konditionera ohyvlat virke som ska impregneras.
Om man ska impregnera hyvlat virke kan det dock vara en fördel att konditionera. Då drivs kådan ut mot ytan som därefter hyvlas och då avlägsnas även kådan.
Även torktid och temperatur är viktiga faktorer.
– Virket ska inte vara för torrt. Låg fuktkvot gör det också svårare för impregneringen att nå hela vägen in.
Likvärdighet i försök
Impregneringen som gjorts i industriell normalproduktion har utförts så att alla försökspaket i en studie har impregnerats i en och samma sats för att ha samma förutsättningar när det impregnerats med kopparbaserade medel. Virke som testats har varit furuvirke.
– Det har varit viktigt för att skapa en likvärdighet i försöken. Den kemiska sammansättningen i impregneringsmedlen förändras emellanåt och är dessutom svår att få full koll på då tillverkarna gärna håller en del av den informationen för sig själva. Att pröva olika faktorer i en och samma impregneringssats har därför varit vårt sätt att skapa en likvärdighet i försöken, förklarar Margot. Vi har aldrig gjort några ändringar i själva impregneringsprocessen utan endast undersökt det material vi impregnerar.
Under projektet har Träcentrum Norr haft stöd av en industrireferensgrupp och ett nära samarbete med främst Martinsons anläggning i Kroksjön och SCA Timber i Bollsta.
– Vi har haft ett bra utbyte med referensgruppen. Vi har gjort vårt bästa för att vara lyhörda och lyssnat på deras frågeställningar och diskussioner för att identifiera vilka parametrar som är viktigast att testa. Sedan är vi förstås mycket tacksamma för att vi fått försöksvirke och kunnat genomföra försök hos Martinsons och SCA i Bollsta, som generöst lånat ut sin utrustning och sin tid till oss, säger Margot.
Träskyddsnytt startade diskussion
Thomas Wamming, utvecklingschef på Valutec, fanns med i forskningsprojektets inledande skede genom sin dåvarande tjänst på SP Trä. För fem år sedan genomförde han och Margot en förstudie som belyste behovet att ta reda på mer kring frågan om hur torkning påverkar impregnerbarheten.
Ursprunget till förstudien var i sin tur en mening i ett nummer av impregneringstidskriften Träskyddsnytt. Där löd en formulering i en analys av ökade problem med impregneringsmissar: ”Det som för närvarande förefaller vara den stora boven i dramat är torkningsförfarandet i kombination med träskyddsmedlets fysikaliska egenskaper”.
– Det fick ett stort genomslag och vi ville reda ut en gång för alla om och hur torkningen påverkade och skrev därför en projektansökan till TräCentrum Norr. Det är riktigt intressant att få ta del av resultaten. De ger en bra och heltäckande bild och visar att det inte handlar om torkning i sig, utan om hur man väljer att torka virket, säger Thomas Wamming.
Och det finns stort utrymme för kunskapshöjning. Både Thomas och Margot menar att det finns stora skillnader i hur sågverken väljer att torka virke som ska impregneras och även hur virket som ska torkas väljs ut.
– Vi hoppas verkligen att de här resultaten når långt ut på sågverken för de kan göra stor skillnad och höja kvaliteten på många impregnerade produkter avsevärt, säger Thomas.
Många missar
När forskningslaget kapat upp impregnerat virke i fler delar än det första snitt som oftast används för att bedöma kvaliteten på impregneringen så upptäcktes också många fler missar.
– Jag tror inte att det är något som sågverken vill höra, men det fanns många missar innanför det första snittet, säger Margot. Jag tycker att det ställer frågan om tjugo års garanti på impregnering och NTR-märkningen på sin spets. Nu diskuteras ju den på en del håll och det är nog bra.
Hon fortsätter:
– Har vi ett virke med stor andel kärna så tränger ju inte impregneringen in där. Kärnvirket är ju bra och håller hög kvalitet, men kan vi lova att det håller som impregnerad splint i 20 år? Det känns aningen tveksamt, säger Margot.
Valutec kommer att publicera sammanfattningar av studierna på webbplatsen inom kort.